300 dpi och 72 dpi

Varför snackas det om dessa värden?

På sidan om dpi, ppi och lpi beskrivs lite om hur halvtoner skapas av raster. När tryck och print görs med 4-färg måste dessa raster vridas gentemot varandra för att förhindra att moirémönster uppstår.

cmyk raster - Ad Art
cmyk raster

Om denna vridning inte funnits hade en bilds ppi för tryck inte behövt vara större än det blivande rastrets lpi. Den svarta är den som vrids mest 45°. Det innebär att vi måste hämta information från en yta av diagonalen av lpi (roten ur 2) det kan vi jämna upp till 1,5. En kvalitetsfaktor QF på 1,5 istället för det som många tjatar om QF 2 = 300 dpi eller med rätt benämning ppi.

Rasterpunkt och pixel - Ad Art
Rasterpunkt och pixel

Det skulle göra 225 ppi till ett raster på 150 lpi. Dagens Adobeprogram som råkonverterare och Lightroom har ett förinställt värde på 240 ppi. Ser ingen anledning at en bild någonsin behöver ha en större upplösning än så. Möjligen då mitt eget enkla sätt att räkna på, 100 pixlar per cm vilket ger 254 ppi. Är för mig ett enkelt sätt att räkna ut hur stor en bild kan bli i tryck, 3000×2000 px räcker till ett tryck på 30×20 cm.

För mig är det gamla värdet på 300 (QF 2) något som hänger kvar sedan den tiden vi skannade analog film. Även den bästa trumskanner levererar lite brus i bilden. Med 300 ppi till 150 lpi blir det medelvärdet av 4 pixlar (2×2) som bildar informationen till 1 rasterpunkt. Vilket minskar risken för att ev. brus syns i den färdiga bilden. Dagens pixel från en bra kamera är mycket renare än den vi fick från en skannad silverfilm.

När det gäller utskrifter på bläckstråleskrivare inkjet räknar jag generellt inte mer än 60 pixlar per cm (ca 150 ppi), där har vi inga lpi utan sokastiskt raster och ingen ”äkta” dpi. Samma bild som ovan 3000×2000 px räcker då till ett print på 50×33 cm. Större print använder jag sällan högre upplösning än 125 ppi. Vet att många tycker det är alldeles för lågt rent teoretiskt men se till resultatet istället. Visst det händer att när det gäller mindre utskrifter så går jag ända upp till 240 ppi men vem ser någon egentlig skillnad. Så många kilometer print jag gjort under åren har jag aldrig kört annat än; oj vad skarpt det är. Sen har vi också ett helt annat betraktningsavstånd på ett storformatsprint kontra en tryckt bok med bilder.
Visst det har hänt att man fått filer för meterutskrifter gjorda i 300 ppi som väger åtskilliga GB, det är då man undrar hur djupt rotat begreppet 300 ppi är. Men jag har aldrig rippat och printat dessa filer utan en ordentlig nersampling, oftast till 125 ppi.

72 dpi

Sen har vi det andra hårt rotade måttet 72 ppi för bilder på webben. Det har ingen som helst betydelse vilket ppi-värde bilden har som ligger på webben utan helt och hållet det faktiska antalet pixlar i bilden.
Ppi är ju som sagts tidigare bara en textsträng i bilden som talar om den fysiska utskriftsstorleken, så länge bilden visas på skärm påverkar det värdet inte bildens storlek. Bägge bilderna här under är 170×200 px, visas lika stora oavsett inslagen ppi.

300 ppi 14,39x16,93 mm = 300 ppi - Ad Art
300 ppi 14,39x16,93 mm = 300 ppi
72 ppi 59,97x70,56 mm = 72 ppi - Ad Art
72 ppi 59,97x70,56 mm = 72 ppi

Var kommer då värdet 72 ppi ifrån? Jo 1983 släppte Apple en matrisskrivare som heter Imagewriter som hade 72 dpi, när Apple sedan släppte den första Macintoshdatorn så ville man att det som skrevs ut var lika stort som på skärmen därför den fick inbyggda skärmen 72 ppi. Det finns inga skärmar idag med en så låg upplösning, hela deras skärm var 9″ med 512×342 pixlar. Ändå efter mer än 30 år hänger detta med 72 ppi med.

Dpi, ppi och lpi har bara en betydelse för bilder som ska skrivas ut, inte så länge den finns i digital form.

ANDRA SIDOR